Han är inte DR Phil

För någon vecka sedan lämnade Phil Harrison Sony. Beskedet kom lite som en chock för spelbranschen i allmänheten, men kanske framförallt PlayStation-fanboysen i synnerhet. När han ett par dagar senare gjorde klart att han istället skulle jobba för Atari blev sjukhuset i PS3-land överbefolkat.

Missförstå mig inte. Jag gillar Phil. Men han är ingen doktor.

Atari har varit på dekis ganska länge och har ständigt valt att släppa halvfärdiga spel framför solida upplevelser. Ur min synvinkel hade jag gärna sett att Atari fick stå kvar som en symbol för den amerikanska entrepenörandan, inte för ett företag som tar korkade beslut, släpper ofärdiga titlar och som har en organisation som skulle ge Lars Lagerbäck huvudvärk.

DR Phil kan inte ensam rädda Atari. Företaget måste gå tillbaka till sig själv och sin organisation. Prata i genom vilken filosofi som ska genomsyra dem för att det i slutändan ska bli ett välmående lag. För det krävs tålamod, tid och åter tålamod (ja, jag skolkade mattelektionerna).

Se bara på Peter Moore. Han skulle rädda Segas Dreamcast ett bittert öde. Företagets hårdvarusatsningen gick all världens väg. Sedan gick han till Microsoft. Skulle skapa dem ett ansikte utåt. Och visst fan blev det ett ansikte. Tråkigt nog kunde inte den fäjan rå på Wii och snart är PS3 ikapp.

Det Atari behöver är ingen doktor, utan ett djävla kirugteam. Då kanske cancern går att bota.